Nationalekonomiska institutionen i media
Här samlas ett axplock av artiklar och debattinlägg från forskare knutna till nationalekonomiska institutionen. För att läsa inläggen i sin helhet, gå vidare på länken under varje inlägg.
Fredrik NG Andersson: Fem skäl till att den svenska kronan är rekordsvag – nu väntar förstärkning
Sverige har urstarka statsfinanser, men svenska folket plågas av allt högre importpriser och allt dyrare utlandsresor. Det beror på att kronan är lika svag som skvalpvalutan i en sydamerikansk bananrepublik.
Lina Maria Ellegård: Glöm inte människorna bakom tekniken
Visst bör den digitala transformationen inom vård och omsorg kunna gå att skynda på. Men även riskerna med digital teknik måste hanteras. Det konstaterar två forskare i en ny SNS-rapport.
Andreas Bergh: Experter oroade för Sveriges ekonomi: ”Börjar bli bråttom”
När Tyskland går in i recession befaras att flera länder kan dras med i fallet, bland andra Sverige. Nu efterlyses reformer för att Sverige ska kunna ta sig ur den ekonomiska krisen och inte riskera att halka efter omvärlden.
Petter Lundborg: Riskabelt göra besparingar på skolmat
Att skolmåltidernas betydelse väcker intresse bland nationalekonomer ter sig onekligen ganska överraskande. Men är, har det visat sig, också väldigt tacksamt.
Lina Maria Ellegård: Digitaliseringen befriar inte vården från prioriteringar
Digitala lösningar kan vara kostnadseffektiva, men inget pekar på att den nya tekniken i allmänhet skulle medföra besparingar, skriver forskarna bakom en ny SNS-rapport.
Tommy Andersson: Sverige behöver ett nytt proportionellt valsystem
Det svenska valsystemet fyller fortfarande inte grundkraven som vallagskommittén ställde för sju år sedan, skriver Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Fredrik NG Andersson: Det kan hända – om Sverige lämnar EU
Sverige ska ha ”beredskap att lämna EU”, kräver Sverigedemokraterna. Men vad skulle hända om vi verkligen gjorde det?Först och främst skulle det innebära en ”stor ekonomisk chock”, säger Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Andreas Bergh: Värre och värre dag för dag
Den ekonomiska friheten i Sverige har fallit de senaste åren. Dagens politiker måste komma överens om bra reformer igen.
Fredrik NG Andersson: Siffran väcker hopp: ”Når 2 procent 2023”
Den stora frågan är med hur mycket inflationen kommer att falla innan den stabiliseras. I USA har fallet i inflationen till exempel upphört och den ligger nu stabilt och fluktuerar kring 5 procent. Det kommer vara de sista procentenheterna innan inflationen kommer tillbaka till 2 procent som kommer vara de jobbiga för centralbankerna.
Fredrik NG Andersson: Detta kan ersätta amorteringskrav
Amorteringskravet ifrågasätts och kan komma att slopas, eftersom det inte fungerar som tänkt. Här är experternas alternativ för att få ner hushållens höga skulder.
Åsa Hansson, Fredrik NG Andersson: Här är argumenten för och emot amorteringskravet
I skuggan av räntehöjningar, inflation och skuldlarm har diskussionen om amorteringskravet blossat upp.
Fredrik NG Andersson: Våra kritiker har inga lösningar
Det är naivt att tro att omställningen går av sig själv och inte kräver statliga insatser. Det skriver tre forskare i en slutreplik om gröna satsningar inom industripolitiken.
Tommy Andersson: Demokratin är bäst – men fylld av paradoxer
I demokratiska system finns det problem och paradoxer som kanske inte alla känner till. Men det är viktigt att vi är uppmärksamma på dem, menar ekonomiforskaren Tommy Andersson.
Tommy Andersson: Sverige är mer demokratiskt än Frankrike
Tommy Andersson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och visar i sin nya bok Demokratiparadoxen att vattenbufflar är mer demokratiska än karpfiskar, och varför det gör att Frankrike är mer demokratiskt än Sverige.
Fredrik NG Andersson: Ska vi krympa vår ekonomi för att rädda planeten?
Det råder en bred konsensus om att klimatkrisen ska lösas inom ramen för marknadsekonomin, med hjälp av grön teknik och energi.
Fredrik NG Andersson: Därför behöver Sverige en grön industripolitik
Grön industripolitik handlar inte om subventioner av föråldrade industrier som på 1970-talet, utan ligger i linje med traditionell svensk industripolitik som bidragit till framväxten av världsledande företag.
Andreas Bergh: Plakatpolitik har tagit över i reformlandet Sverige
Det politiska landskapet är alltmer fragmentiserat, samtidigt som samhällsvetenskapen blickar mer mot omvärlden än mot Sverige. Våra politiker blir dessutom allt yngre. Det är inte alltid en nackdel, men åldern har också vissa fördelar vad det gäller förmågan att sträcka ut en hand, skriver nationalekonomen Andreas Bergh och statsvetaren Gissur Ó Erlingsson.
Andreas Bergh: Nyfikenhet är bästa sättet att möta AI på
AI-boomen är här. Hur vi förhåller oss till det skiljer sig en del åt. Andreas Bergh menar att ett nyfiket perspektiv vinner i längden.
Fredrik NG Andersson: Avtalsrörelsen pressträff
Experten om sänkta reallönerna: ”Kan ändå bli problem för Riksbanken”
SVT 2023.03.31 SVT:s livesändning om det nya löneavtalet
SVT 2023.03.31 Sammanfattning av SVT intervjun
Fredrik NG Andersson: Tyska fack ratar 8 procents löneökning
Är lönekraven i Sverige mjäkiga jämfört med andra europeiska länder? Tyska fack ratade nyligen ett bud på 8 procent i lönepåslag. ”Svenska fackföreningar har en väldigt pragmatisk syn”, säger Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi.
Lars Jonung: Inte handlaren som är ond
Pristak på mat är en dålig idé. Det säger nationalekonomen Lars Jonung och nämner exempel från decennier tillbaka. Problemet finns istället utomlands, menar han.
Fredrik NG Andersson: Börjar brådska att få inflationen under kontroll
1. Inflationen växlade upp igen i februari. Vad är mest oroande i nya SCB-siffrorna?
Inflationssiffrorna bekräftade att inflationen inte enbart beror på stigande energipriser så som det ofta har framstått i den allmänna debatten. Priserna stiger på bredfront och beror till stor del på den mycket expansiva penningpolitik som centralbankerna bedrev under pandemin. Räntorna kommer behöva stiga ytterligare och förbli höga under en relativt lång tid. Som vi har sett i Storbritannien och USA är högre räntor inte utan finansiella risker. Centralbankerna har dock inget alternativ utan måste bekämpa inflationen. Lärdomen från historien är att det blir värre om inflationen biter sig fast.
2. Finns det några ljusglimtar i inflationsstatistiken?
Inte många.
3. Hur länge klarar ekonomin av så här hög inflation utan att skadas på längre sikt?
Inflationen måste börja sjunka tillbaka under andra halvan av 2023. Annars kommer det bli stökigt på arbetsmarknaden nästa år. Riksbanken har alltså inte lång tid på sig för att få inflationen under kontroll.
4. Hur tror du att dagens siffra tas emot av Riksbanken, som räknat med betydligt lägre utfall? Hur kommer de att agera nu?
Dagens inflationssiffror är inte de minsta förvånande. Riksbanken, likt andra centralbanker, ökade penningmängden med 30 procent under pandemin. Att det skulle bli hög inflation förr eller senare var väntat. Med fortsatt hög inflation blir det fler räntehöjningar. Här är det viktigt att komma ihåg att Riksbankens ränta på 3 procent är en fortsatt låg ränta. En ”normal” styrränta i en låginflationsmiljö ligger på runt 4 procent.
Lars Jonung: Trumps avregleringar banade väg för bankkollapsen
Kollapsen av de amerikanska nischbankerna Silicon valley bank och Signature bank pekar på ett bristande system och det finns paralleller att dra med tidigare finansiella kriser. Det menar Lars Jonung, nationalekonom och professor emeritus vid Lunds universitet.
”Det amerikanska finansiella systemet är i grunden instabilt”, säger han till P1 Morgon.
Lars Jonung: Lång och stökig kamp för pristak
Spikbrist, blöjbrist och smörberg. Alla effekter av historiska prisregleringar.Nu ropas det på pristak på mat för att hjälpa hushållen.Men forskningen stretar emot.
Lars Jonung: Så kan matpriserna sänkas
Att slopa momsen eller införa pristak kan vara sätt att få ner matpriserna, men det finns risker. Den analysen gör ekonomer som DN pratat med.
Andreas Bergh: Stor förändring i synen på återvandring
Forskning visar att ekonomiska incitament sällan leder till att individer återvandrar.
Fredrik NG Andersson: Därför har den svenska kronan fallit
Den svaga svenska kronkursen har gjort Skåne till ett shoppingparadis för danskar, men drabbar också Sveriges ekonomi.
Två nationalekonomer ger sin syn på varför kronan försvagats – och hur den kan stärkas.
Lars Jonung: Kriget har ruckat på världsekonomins grunder – och ökat alla priser
Rysslands invasion i Ukraina har skapat brist på spannmål, naturgas och många andra råvaror. Det har ruckat på världsekonomins grunder – och satt fart på inflationen.
– Alla krig medför stigande prisnivå, säger Lundaprofessorn Lars Jonung.
Fredrik NG Andersson: Därför blir det fortsatt höjda räntor – trots sjunkande inflationstakt
Inflationstakten sjunker nu för första gången sedan i somras, enligt två av de mått som används. Men enligt nationalekonomen Fredrik NG Andersson kommer räntorna ändå fortsätta att stiga.
Andreas Bergh: Det bör inte vara dyrare att resa kollektivt i Skåne än i andra storstadsregioner.
Vill de politiker som styr Region Skåne verka för en mer integrerad arbetsmarknad som främjar tillväxt och produktivitet? I så fall bör de ompröva Skånetrafikens höjda biljettpriser, skriver Anders Olshov, chef för tankesmedjan Intelligence Watch, och Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi.
Fredrik NG Andersson: Var det rätt eller fel att höja räntan just nu?
Riksbanken har höjt räntan igen. Var det rätt beslut? Och hur ska Riksbankens agerande de senaste åren bedömas? Finns det en risk att felbedömning och alltför radikalt agerande får drastiska konsekvenser för svenska företag och svensk ekonomi?
Adrian Mehic: ”Snygghetsstudie” friad – doktorand JO-anmäler universitetet
”Snygghetsstudien” vid Lunds universitet väckte ramaskri och anmäldes av universitetsledningen. Nu har den friats – vilket inte förvånar doktoranden Adrian Mehic, som har JO-anmält universitetet.
– Jag har haft på känn att jag skulle bli friad för jag har ju vetat vilka regler som gäller, säger han.
