Samverkan
Elever som utsätts för mer informativa betyg är mindre benägna att ta examen från gymnasiet
Inom skolan är det vanligt att elever får återkoppling i form av betyg. Trots den utbredda användningen av betygsåterkoppling i dagens skolor, har vi liten kunskap om hur återkopplingen påverkar prestationen. Resultaten av en ny doktorsavhandling från Lunds universitet visar att exponering för en mer granulär betygsskala har negativa konsekvenser för eleverna. Eleverna som utsätts för en mer detaljerad betygsskala är mindre benägna att ta examen från gymnasiet, från ett akademiskt gymnasiespår och från STEM gymnasiet. Dessa resultat verkar drivas av en negativ chock för elevernas självförtroende och ökad stress.
Skolfrånvaro minskar utbildningsnivån och arbetsmarknadsresultat senare i livet
Skolfrånvaro är ett problem i många länder och har seglat upp som en central politisk fråga runt om i världen. Skolfrånvaro kan vara avgörande för en elevs totala tid i skolan, men trots detta har vi en mycket begränsad kunskap om hur skolfrånvaro påverkar socioekonomiska utfall senare i livet. En ny forskningsstudie visar att frånvaro från skolan kan ha långvariga konsekvenser (Cattan et al., 2022). Skolfrånvaro minskar inte bara en elevs akademiska prestationer under skolåren, utan påverkar även utbildningsnivån och arbetsmarknadsresultat senare i livet negativt. En viktig mekanism i detta samband verkar vara att den minskade undervisningstiden som följer av frånvaro påverkar elevernas tidiga färdigheter, vilket leder till en sämre utveckling över tid.
Påverkas studenters prestationer av vilka de umgås med?
En ny studie visar att svaga studenter som umgåtts med relativt högpresterande studenter tidigt under sin utbildning får lägre betyg och är mer benägna att hoppa av utbildningen. Resultaten visar att den sociala omgivningen har betydelse för övergången till högre utbildning.
Är kvinnor mindre produktiva än män på grund av lägre benägenhet att ta risker?
I biståndsarbete är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. Individers risktagande kan vara en viktig förutsättning för nya upptäckter och mer effektiva arbetssätt, och kan därmed bidra positivt till ett lands ekonomi. Tidigare forskning har argumenterat för att könsskillnader i produktivitet, t.ex. lönegapet mellan kvinnor och män, beror på skillnader i benägenheten att ta risk. En ny studie visar dock att kvinnor är mindre produktiva än män även när de tar mer risk. Studien är baserad på en nationell undersökning av 10 800 hushåll från det västafrikanska landet Burkina Faso.
Är mansdominansen ett hinder för jämställdhet?
Den 11 oktober medverkade professor Eva Ranehill i ett SNS-seminarium om jämställdhet på temat Är mansdominansen ett hinder? Seminariet spelades in och går att se på SNS Play
Påverkar penningpolitik den ekonomiska ojämlikheten?
Det finns starka argument för att så är fallet. Penningpolitik kan påverka förmögenheter genom dess direkta effekt på räntor som, till exempel, skapar ett flöde av förmögenheter mellan sparare och låntagare. Det betyder att det kan finnas vinnare och förlorare när Riksbanken fattar penningpolitiska beslut. En ny avhandling vid Lunds universitet studerar hur penningpolitiken har påverkat förmögenhetsojämlikheten i Sverige mellan 2000-2007. Resultaten visar att en penningpolitisk åtstramning omfördelar förmögenheter från rikare till fattigare, från äldre till yngre och från individer som bor i större städer till individer som bor i mindre städer. Dessa resultat drivs framför allt av att förlorarna av penningpolitiken minskar sina fondtillgångar och att vinnarna ökar sina reala tillgångar. Penningpolitikens inverkan på förmögenhetsojämlikheten är dock begränsad, eftersom många estimat inte är statistiskt signifikanta. Detta beror rimligen på att perioden som studeras är kort och att penningpolitiken var förhållandevis stabil under denna period. Även om fördelningseffekter inte bör vara en prioriteringsfråga för penningpolitiken, som bör fokusera på att behålla en låg och stabil inflation, så visar dessa resultat att en omfördelning kan ske. Det kan i sin tur hjälpa beslutsfattare att besluta om möjliga åtgärder, i de fall det behövs.
Distansundervisning ledde till lägre betyg för attraktiva kvinnliga studenter, men inte för attraktiva män
Hur påverkas studenters betyg av deras utseende? Artikeln av Adrian Mehic visar att när undervisningen är på campus, får snygga studenter bättre betyg, åtminstone i kurser med mycket interaktion mellan lärare och studenter. Detta gäller både män och kvinnor. När undervisningen ställdes om till distans under coronapandemin försvann effekten för de attraktiva kvinnorna medan den kvarstod för de attraktiva männen. Dessa resultat indikerar att snygga kvinnliga studenter får bättre betyg på grund av diskriminering, medan snygga manliga studenter har högre kunskaper.
Är kvinnor mindre tävlingsinriktade än män? Svaret kan ligga i synen på risk och självförtroende, enligt ny forskning
Varför har män och kvinnor olika jobb? Ett nyligen genomfört laboratorieexperiment av Roel van Veldhuizen, biträdande universitetslektor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, tyder på att en del av förklaringen kan vara att kvinnor är mindre självsäkra och ogillar risker. Denna studie, utförd med 424 tyska universitetsstudenter, kommer i tidskriften Journal of the European Economic Association.
Armenians and Greeks in Turkey Left a Positive Legacy on Human Capital and Development
Despite the rising backlash against migrants and minorities, highly skilled minorities can contribute to the economic activities and development of their local communities. But, can the economic legacy of highly skilled groups persist long after they are uprooted from their homelands?
The gender of your classroom peers can have lasting earnings effects
Can school environment contribute to the gender gap in earnings? A recent study of Swedish students shows that gender of one’s schoolmates can affect subsequent earnings. More specifically, girls with more female peers tend to earn more later in life. This is likely explained by them choosing less female-dominated education and professions after school with higher earnings prospects.
Growing inequality in China is shaped by the housing markets
Kina är ett av de mest ojämlika länderna i världen. I en ny studie, visar Thomas Fischer (nationalekonom från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet) att detta delvis beror på höga fastighetspriser i de urbana tillväxtområdena. Människor i fattigare regioner har inte råd att flytta till städerna där de nya jobben växer fram vilket ökar ojämlikheten. De som ändå tar sig till städerna tvingas betala höga hyror vilket ytterligare förvärrar problemet. Enligt Fischers studie kommer bostadsmarknaden fortsatt prägla utvecklingen av ojämlikheten i Kina.
People downplay Covid risks to justify engagement in pleasant activities
Under covid-19-pandemin innebar många trevliga aktiviteter såsom restaurang- och gymbesök avsevärda hälsorisker både för oss själva och andra. En ny doktorsavhandling från Lunds universitet visar att människor tenderar att underskatta hälsoriskerna när de lockas att delta i sådana aktiviteter. När deltagarna i ett experiment fick ett presentkort till ett café, besökte försökspersonerna inte bara caféet oftare, utan övertygade också sig själva om att riskerna förknippade med cafébesöket var lägre. För att motivera sitt riskfyllda agerande tonade de ner risken för covid precis innan cafébesöket.
Tidigare nyheter
Working Papers
Working Paper serien vid Nationalekonomiska institutionen publiseras på:
S-WoPEc sidan. S-WoPEc (Scandinavian Working Papers in Economics) fungerar som ett centralt arkiv för working papers inom ekonomi i Norden.