Uppsatsens utformning
En väsentlig del av allt uppsatsarbete är en klar och systematisk framställning. Stor vikt läggs vid den språkliga hanteringen. Terminologin ska vara exakt och konsekvent, resonemangen stringenta samt lätta att följa. Språket i arbetet ska vara tydligt och korrekt.
En viss ordning för uppsatsens struktur har utvecklats. Vanligen beskrivs först det aktuella problemet och syftet, varefter frågeställning och avgränsningar preciseras. Sedan beskriver uppsatsskrivaren
de metoder och det material som använts för att besvara frågeställningen. I nästa steg analyseras materialet och resultatet redovisas. Till sist drar man slutsatser och relaterar dem till den ursprungliga
frågeställningen. För att finna lämpliga förebilder för disposition och språklig nivå rekommenderas artiklar publicerade i Ekonomisk debatt, Riksbankens publikation Penning - och valutapolitik och artiklarna du använder som referenser.
Generellt gäller att uppsatsen är ett första vetenskapligt gesällarbete och ska ansluta till etablerad praxis.
Uppsatsens formella utformning
Uppsatsens första sida utgörs av titelbladet. Titel, författare, uppsatsnivå, institution, handledare och datum när uppsatsen är färdig ska anges. Översta högra hörnet reserveras för arkivnumrering. Efter titelbladet följer en innehållsförteckning som hänvisar
till rubriker och underrubriker med sidangivelser. Uppsatsen skrivs med 1½ radavstånd, 2,5 cm marginaler och 12 punkters fontstorlek, exklusive titelblad.
Den språkliga utformningen ska följa Svenska skrivregler utgivna av svenska språknämnden. Stavnings- och terminologifrågor kan ofta lösas med hjälp av länksamlingen
på Svenska språknämndens hemsida. Uppsatsen kan skrivas på engelska under förutsättning att författaren har mycket goda kunskaper i det engelska språket.
Källor, citat och plagiat
Generellt gäller att det alltid måste gå att avgöra vad som är författarens eget bidrag och vad som är hämtat från andra källor. Tydliga källhänvisningar ska ange var material
som inte är eget kommer ifrån. Källor anges med författare-årtals-systemet. Källhänvisningen ska fungera som en hjälp till framtida forskare som vill kontrollera källan och finna mer
material. Om det är möjligt bör källan därför innehålla en sidhänvisning. Källhänvisningar ska också säga något om källans karaktär, d.v.s. om uppgiften som hämtas bara finns hos den
författare som hänvisas till eller om uppgiften är att betrakta som allmängods. En källa kan anges direkt i texten som i "Lyttkens (2003, s. 452) fann att …" eller i en fotnot. Undvik
fotnoter som endast innehåller namn och årtal då det är oklart vad slags källa som använts. Om källan är en lärobok eller översikt som refererar till allmängods, kan det anges genom
formen: "Se till exempel Hansson (2001)".
Uppsatsen måste följa allmänna citeringsregler. Ett citat måste vara ordagrant återgivet och klart avskilt från övrig text, antingen med citattecken eller som ett eget indraget
stycke. Källan för citatet ska alltid anges med sidhänvisning. Om inte dessa principer följs så betraktas texten som plagiat. Omarbetningar av andras texter räknas också som plagiat.
För att uppsatsen ska kunna värderas som ett självständigt arbete måste all text, utom citat, bestå av skribentens egna formuleringar.
Misstänkt plagiat anmäls till rektor, som behandlar ärendena i disciplinnämnden.
Alla uppsatser plagiatkontrolleras av företaget Urkund
Tillbaka
