En mikroekonomisk inriktning ger såväl kunskap om ekonomins mest grundläggande problem som redskap för tillämpat arbete. En ekonom med mikroekonomisk inriktning är en generalist.

Mikroekonomi handlar om enskilda individers, företags och offentliga institutioners beteende och samspel, och konsekvenserna av detta samspel för ekonomin som helhet. En viktig grupp av frågeställningar rör prisbildning och resursallokering i marknader med såväl många som få aktörer. Mikroekonomisk teori utgör ett kraftfullt verktyg i flertalet av institutionens övriga inriktningar och de centrala kurserna i mikroekonomisk teori ingår därför som rekommenderade eller obligatoriska i dessa inriktningar.

Som exempel på problem vars analys kräver en mikroekonomisk bakgrund kan följande axplock nämnas. Den mikroekonomiska produktionsteorin kan användas för effektivitetsstudier av företag, branscher och institutioner inom stat och kommun. Produktions- och konsumtionsteorin används för värdering av t.ex. de miljökonsekvenser som olika handlingsalternativ är förenade med. Den del av mikroekonomin som benämns industriell organisation/industriell ekonomi analyserar bland annat nya företags möjligheter att etablera sig på en fåtalsmarknad: Vilka företag som har starkast incitament att utveckla nya produkter; vilka möjligheter man har att upptäcka kartellbildning genom marknadsobservationer; hur tilldelning av t.ex. sändningsrätter för tredje generationens mobiltelefoni bör ske (via någon form av auktion eller via en administrativ fördelning); o.s.v. Den mikroekonomiska analysen av val under osäkerhet utgör också grunden för utformning av såväl finansiella instrument som försäkringskontrakt. Mikroekonomisk teori har på senare tid använts allt mer för att analysera företags och förvaltningars inre organisation.

Genom sin generella kompetens kan en ekonom med inriktning mot mikroekonomi arbeta inom privata företag, inom bank- och försäkringsväsendet och inom stat och kommun – ett exempel på en statlig arbetsgivare som specifikt efterfrågar ekonomer med inriktning mot mikroekonomi är Konkurrensverket. Den mikroekonomiska inriktningen är även lämplig för den som vill fortsätta med forskarstudier till licentiat- eller doktorsexamen eller vill kombinera ekonomikunskaper med andra utbildningar, t.ex. civilingenjörsutbildning.

Kandidatexamen

Studenter som avser följa en mikroekonomisk inriktning bör påbörja sina fördjupningsstudier på höstterminen då det inte finns något bra upplägg för att följa denna inriktning om man börjar på våren.

För kandidatexamen om totalt 180hp rekommenderas nedanstående 60hp i nationalekonomi utöver A-nivån (samtliga omfattande 7,5hp utom uppsatsen som omfattar 15hp):

Naturligtvis kan man även läsa enstaka kurser på fördjupningsnivå utan att följa en inriktning eller den rekommenderade strukturen. Det enda som krävs är att man uppfyller förkunskapskraven för kursen (kurserna) man vill läsa.

Mikroekonomisk inriktning - rekommenderad struktur

Första terminen (höst; period 1 resp. period 2)

Andra terminen (vår)

Not 1. Studenter som tidigare har läst statistik (eller liknande) och som har goda kunskaper i matematik bör överväga att byta ut kursen "matematiska och statistiska metoder för nationalekonomi (NEKG32)" mot en annan kurs.

Not 2. Kursen ingår som obligatorisk kurs inom fördjupningsblocket NEKG11 (31-60hp).

Tillbaka

Sidansvarig  Webbansvarig

Uppdaterad: