Finansiell ekonomi handlar främst om individers möjligheter att fördela sin konsumtion över tid i en föränderlig omgivning,
det vill säga att under mer eller mindre slumpmässiga (stokastiska) förhållanden kunna maximera sin konsumtion.
Individer som är ovilliga att ta risker önskar vanligtvis hålla en så jämn konsumtion som möjligt mellan olika tidpunkter.
För att underlätta detta har ett stort antal finansiella tillgångar utvecklats, t ex riskfria obligationer, aktier och optioner.
Det är dessa tillgångar och dess värdering som studeras inom den moderna finansiella teorin.
Inriktningen mot finansiell ekonomi är främst uppbyggd kring de centrala teorierna inom modern finansiell ekonomi
(samtliga belönade med Ekonomipriset till Nobels Minne): Markowitz portföljvalsmodell; Modigliani och Millers kapitalstruktursteori;
kapitalprissättningsteorin utvecklad av Sharp, Lintner och Black samt den optionsprissättningsteori som utvecklats av Black, Scholes
och Merton. Till detta kommer även den rättsekonomiska teoribildning som avser finansiella marknader och finansiella kontrakt.
De flesta studenter som avlagt examen inom finansiell ekonomi från institutionen har sökt sig till investmentbanker,
fondkommissionärer eller banker. Under senare år har även en stor marknad för finansiella informationssystem utvecklats,
vilket ökat efterfrågan på finansiell kompetens hos vissa typer av programutvecklare. Det finns även exempel på studenter som valt
att gå till offentliga institutioner som exempelvis Finansdepartementet eller Riksbanken.
Inriktningen kan avslutas med en kandidatexamen, men kan också utökas till en magister/masterexamen (se under avancerad nivå).
För mer
kvalificerade arbetsuppgifter kan inriktningen byggas på med
en forskarutbildning, som kan avslutas med licentiat- eller doktorsexamen. Du kan läsa mer om den forskning inom
finansiell ekonomi som bedrivs vid institutionen
under "Forskning".
Kandidatexamen
Studenter som avser följa den finansiella inriktningen bör påbörja sina fördjupningsstudier på vårterminen då det inte
finns något bra upplägg för att följa denna inriktning om man börjar på hösten och vill läsa alla finansiella kurser.
För kandidatexamen om totalt 180 högskolepoäng (hp) rekommenderas nedanstående kurser om totalt 60hp i nationalekonomi
utöver A-nivån (samtliga omfattande 7,5hp utom uppsatsen som omfattar 15hp).
Naturligtvis kan man även läsa enstaka kurser på fördjupningsnivå utan att följa en inriktning eller den rekommenderade
strukturen. Det enda som krävs är att man
uppfyller förkunskapskraven för kursen (kurserna) man vill läsa.
Finansiell inriktning - rekommenderad struktur
1) För studenter som har läst Finansiell ekonomi på grundnivå rekommenderas följande upplägg:
Första terminen (vår; period 1 resp. period 2)
Andra terminen (höst)
2) För studenter som inte har läst Finansiell ekonomi på grundnivå rekommenderas följande upplägg:
Första terminen (vår)
Andra terminen (höst)
Not 1. Studenter som tidigare har läst statistik (eller liknande) och som har goda kunskaper i matematik bör
överväga att byta ut kursen "matematiska och statistiska metoder för nationalekonomi (NEKG32)" mot en annan kurs.
Not 2. Kursen ingår som obligatorisk kurs inom fördjupningsblocket NEKG11 (31-60hp).
Not 3. Under upplägg 2 ovan måste ytterligare 7,5hp på kandidatnivå inhämtas under någon termin då
kursen NEKA41 är en grundkurs i finansiell ekonomi och inte tillhör fördjupningskurserna.
Tillbaka
